Påverkansarbete

Vad säger Tidöavtalet om funktionsrättspolitik

Nuft analyserat Tidöavtalet, som ligger som grund för den nya regeringens arbete de kommande fyra åren.”

Trots att personer med funktionsnedsättning knappt nämns i Tidöavtalet är det många punkter som påverkar de 30 procent av Sveriges befolkning som enligt SCB lever med en funktionsnedsättning.
 
Att glömma nästan en tredjedel av invånarna är skrämmande. I avtalet finns flera punkter som Nuft ser på med försiktig positivitet men i det stora hela är vi oroliga för vad det kommer innebära för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och speciellt de som inte är majoritetssvenskar.

Inför valet 2022 har medlemmarna i Nätverket unga för tillgänglighet, Nuft, tillsammans och var för sig kämpat för att uppmärksamma politiker och framtida beslutsfattare på tillgänglighetsfrågor. Nu har Nuft analyserat Tidöavtalet, som ligger som grund för den nya regeringens arbete de kommande fyra åren.

Tidöavtalet är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om hur de vill att Sverige ska styras under mandatperioden 2022–2026. Överenskommelsen utgörs av sju direktiv, som rör hälso- och sjukvården, klimat och energi, kriminalitet, migration och integration, skolan, tillväxt och hushållsekonomi och andra samarbetsfrågor. I denna analys har vi valt att lyfta utdrag ur de fyra direktiv som rör oss mest, det vill säga hälso- och sjukvård, migration och integration, skolan och andra samarbetsfrågor.

Nuft ser två övergripande farhågor i Tidöavtalet, nämligen avsaknaden av både barn- och ungdomsperspektivet och funktionshinderperspektivet. I den här analysen fokuserar vi på det senare, det vill säga på hur personer med funktionsnedsättningar omnämns och behandlas i Tidöavtalet.

 Över lag fokuserar man väldigt lite om funktionshinderfrågor i avtalet. Däremot har man skrivit saker som kommer eller riskerar att ge påverkan på funktionsrättspolitiken.

Nufts största kritik kring avtalet är att funktionsrättspolitik näst intill inte nämns alls. Orden funktionsnedsättning, funktionshinder och funktionsnedsättning saknas helt i avtalet. Långvarigt sjuka nämns en gång, då i relation till insatser för deras anhöriga. Personlig assistans och LSS nämns enstaka gånger. I det avsnitt som rör skolan nämns särskilda undervisningsgrupper men i övrigt inga insatser för att stärka de 10–11 procent av unga som har funktionsnedsättning, varken i skolan eller i samhället.

Vad står i avtalet?

I följande analys lyfter Nuft utdrag ur Tidöavtalet som vi tror kan komma att ha en särskild inverkan på personer med funktionsnedsättning. Vi har valt att fokusera på fyra direktiv: hälso- och sjukvård, migration och integration, skolan och övriga samarbetsfrågor. Varje avsnitt börjar med en kort sammanfattning av respektive direktiv och vår övergripande analys av frågan, följt av kortare analyser av specifika skrivelser.

Hälso- och sjukvård

Många personer med funktionsnedsättningar tenderar att behöva sjukvård i högre utsträckning än andra och funktionsnedsättningar kommer många gånger av kroniska sjukdomstillstånd. Nufts medlemsorganisationer ser stora problem med sjukvården idag. Vården i Sverige är ojämlik; var du bor och vem du är påverkar vilken typ av vård du får och hur länge du behöver vänta. Nuft oroas också över bristande övergång mellan barn- och vuxenvård. Nuft ser med försiktig hoppfullhet på utredningen om statligt huvudmannaskap för personlig assistans och det ökade statliga ansvaret på sjukvården. Vidare ser Nuft en risk för ökad ojämlikhet i och med att man i Tidöavtalet glömmer ta hänsyn till personer med funktionsnedsättningar i vårdfrågor. Vi vill också uppmärksamma risken för ökad utsatthet bland personer som inte är majoritetssvenskar som avtalet medför. Hälsa, vård och habilitering är rättigheter som inte får kränkas oavsett nationalitet, ursprung, kön, sexualitet och funktionsförmåga; vi saknar helt en skrivelse om att allas mänskliga rättigheter ska skyddas inom vården.

Skrivelse:

“Vårdköerna behöver kapas, tillgängligheten förbättras och jämlikheten mellan olika delar av landet behöver säkerställas. (…) Grundläggande för detta är att utreda och successivt öka det statliga ansvaret samtidigt som sjukvårdens långsiktiga organisation utreds.”

Analys:

Idag är vården ojämlik i Sverige. Var du bor styr vilken typ av vård och habilitering du erbjuds, i vilken utsträckning den erbjuds, hur mycket den kostar dig som patient och hur snabbt du får den. Exempelvis är det i en del av de sex sjukvårdsregionerna upp till 18 månaders väntetid på nya hörapparater. Nuft tycker att det är positivt att den nya regeringen vill ta ett omtag om vården för att säkerställa den geografiska jämlikheten i vården. I avtalet saknar vi dock fokus på habiliteringen, som är en central del i vården av många funktionsnedsättningar. Personer med livslånga funktionsnedsättningar behöver trygg och kontinuerlig vård livet ut och en del i den vården är habilitering.

Vi noterar även med oro risken för ökad ojämlikhet i hälsa och vård för de med funktionsnedsättningar som inte är majoritetssvenskar, genom flera av Tidöavtalets andra förslag. Vi saknar skrivelse om att allas mänskliga rättigheter ska skyddas inom vården.

Skrivelse:

”Gör sjukvården mer flexibel efter patientens behov och önskemål
Detta till exempel genom att överflytten från barn till vuxenvård då en patient fyller 18 år ska kunna ske gradvis och att långvariga patienter i psykiatrin ges möjlighet att själva välja att skriva in sig när de behöver en vårdplats efter samråd med sjukvårdspersonal.”

Analys:

Nufts medlemsorganisationer har länge arbetat för en bättre övergång mellan barn- och vuxenvård, något som idag är bristfälligt och ibland till och med traumatiskt för många unga. Nuft välkomnar därför detta förslag men understryker att detta inte enbart rör psykiatrin, utan alla tillstånd där patienten behöver långvarig vård. Nuft efterlyser också utökat självbestämmande och vårdinsyn för patienten.

Skrivelse:

“Utifrån de utredningsförslag som väntas presenteras i mars 2023 över åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska därefter åtgärder övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar.”

Analys:

Nufts medlemsorganisationer har följt utredningen om statligt huvudmannaskap för personlig assistans med försiktig hoppfullhet, men är av den generella åsikten att arbetet sker för långsamt. Därför ser Nuft positivt på denna skrivelse. Vi saknar dock skrivelser om att exempelvis alla grundläggande behov ska räknas som grund för assistansersättning, något som inte är verkligheten idag.

Statlig assistans kan även bana väg för att kostnader för hjälpmedel och stödinsatser i övrigt till personer med funktionsnedsättning förstatligas i framtiden, något som kan bidra till geografisk jämlikhet.  

Migration och integration

Trots att det finns många hinder för personer med funktionsnedsättning i Sverige, finns det en trygghet i den svenska funktionsrätten, något som saknas för personer med funktionsnedsättning i vissa andra länder. I vissa delar av världen är dessutom stigmat mot funktionsnedsättningar ännu större. Därav flyr en del familjer och personer med funktionsnedsättningar sina hemländer för att få ett liv med säkerställda rättigheter, för möjligheten till skolgång eller rent av för att få tillgång livsviktig vård. Att neka personer som flyr på grund av funktionsnedsättning asyl signalerar att funktionsnedsatta liv inte är värda att rädda. Hur lång tid dröjer det tills svenska funktionsnedsatta liv också kostar för mycket?

Nuft ser med oro på de risker som förslagen i Tidöavtalet kring migration och integration medför.

Skrivelse:

”Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. (…) Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

Analys:

Att man inte direkt i avtalet undantar hälso- och sjukvårdspersonal från anmälningsplikt för personer som vistas i landet utan papper finner Nuft djupt oroande. Det riskerar att leda till att denna redan utsatta gruppen inte vågar söka sjukvård, vilket i sin tur kan leda till försvårade eller kroniska problem. Det leder även till att de personer som är i behov av långsiktig vård och habilitering inte heller kommer att söka den, vilket kan leda till att barn och unga med funktionsnedsättning riskerar att hamna i ett större utanförskap som har livslånga konsekvenser. Exempelvis kan barn som inte får tillgång till hörapparater hamna efter i språkutvecklingen eller helt nekas ett språk. Papperslösa barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar ska inte straffas för att de vistas i Sverige. Barns rätt till tillgång till vård och rehabilitering understryks i barnkonventionen; således strider en möjlig anmälningsplikt mot svensk lag.

Skrivelse:

”Sverige ska, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras.”

Analys:

FN:s kvotflyktingar är redan noggrant utredda, Sverige bör inte minska antalet de tar emot. Alla människor har rätt att fly och få vara trygga. Vi saknar också en skrivelse om att gruppen personer med funktionsnedsättningar är en utsatt grupp som bör prioriteras. Att man inte tar upp den ökade utsattheten som det innebär att leva med funktionsnedsättningar i en humanitär kris är djupt oroande. Krig leder till skador och i många fall funktionsnedsättningar. Det kan vara psykiska men, såsom depression, panikattacker och rädsla. Dessa psykiska men kan manifestera sig fysiskt så som med huvudvärk, kronisk smärta och andningsproblem. Inte alltför sällan kan de psykiska menen klassificeras som posttraumatiskt stressyndrom. Andra vanliga krigsskador är hörselskador, synnedsättning och varaktiga kroppsskador som medför rörelsehinder. I krig är de med funktionsnedsättningar en extra utsatt grupp och många flyktingar har även funktionsnedsättningar sedan tidigare.

Skrivelse:

“En ny utredning ska tillsättas för att ta fram ytterligare skärpta krav för att erhålla svenskt medborgarskap. Utredningen ska bland annat: (…) Utreda och föreslå en huvudregel som innebär ett återinfört krav på egenförsörjning för att komma i fråga för svenskt medborgarskap.”

Analys:

Som ovan nämnts är funktionsnedsättningar en vanlig följd av krig men även en vanlig anledning till att man flyr, för att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Vi vet också att personer med funktionsnedsättningar har svårare att komma ut på arbetsmarknaden och kunna nå egen försörjning. Dessutom vet vi att det är svårare för utrikesfödda att få arbete i Sverige. Gruppen utrikesfödda med funktionsnedsättningar är extra utsatt. Krav likt detta skapar alltså extra stora klyftor för guppen utrikesfödda med funktionsnedsättningar. Det här kan innebära att man inte får assistans eller andra hjälpmedel utan att ha egenförsörjning, men man har heller varken möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden eller till studier utan hjälpmedel. Människors rättigheter avgörs inte av deras status på arbetsmarknaden och bör inte villkoras.

Skrivelse:

Under Åtgärder för minskade tilldragningsfaktorer genom begränsade förmåner för icke-medborgare

“Principen för den modell som utredningen ska få i uppgift att föreslå ska vara att en nyanländ inte omedelbart ska kunna kvalificera sig till sociala förmåner och bidrag. Sådan kvalificering ska i stället ske gradvis. Detta ska dock vara resultatet av egen ansträngning, och inte enbart bosättning. Kvalificeringen ska ske i takt med att man jobbar, betalar skatt och har permanent och laglig bosättning i Sverige.”

Analys:

Detta innebär att nyanlända inte har rätt till insatser som assistansersättning och leder till att man helt utestänger eller försvårar för personer att lära sig svenska, kunna integreras i samhället samt att kunna skapa sig sysselsättning. Att behöva assistans betyder inte att man inte är arbetsför. Många nyanlända som idag har assistans kan och vill arbeta eller studera.

Nuft vill också uttrycka oro för att detta kommer att bana väg för ytterligare inskränkta rättigheter för nyanlända med funktionsnedsättning. Till exempel befarar man att rätt till hjälpmedel, såsom rullstolar och hörapparater, kommer att inskränkas i framtiden. Sådana rättighetskränkande förändringar skulle göra det omöjligt för migranter med funktionsnedsättning att etablera sig i Sverige.

Skrivelse:

“Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka.”

Analys:

Tidöavtalet förklarar inte vad som menas med tolkning. Trots att det med sannolikhet är tolkning mellan svenska och andra talade språk som åsyftas, ser Nuft med oro på hur rätten till teckenspråkstolkning i exempelvis asylprocesser och kontakt med vården kan komma att inskränkas. Rätten till tolk vid kontakt med myndigheter är något som Nuft anser bör vara grundläggande i Sverige. Hörselskadades och dövas rättighet att kunna förstå och göra sig förstådda i rättsprocesser och andra offentliga sammanhang är inte förhandlingsbar. Nuft ser även med oro att utvecklingen av begränsningen av tolkning inom vissa områden ska leda till att rätten till tolkning begränsas i fler och fler områden och att målgruppen hörselskadade och döva tolkanvändare därmed kommer nekas teckenspråkstolk i större utsträckning.

Att inte tillhandahålla tolkning i vården inkräktar dessutom på vårdgivares förmåga att ge rätt vård efter behov till alla. Ens möjlighet att få vård ska inte begränsas av ekonomiska anledningar. Detta är något vi redan idag ser inom vården, då man anser att teckenspråkstolk är för dyrt eller innebär merarbete för vårdenheten, trots att teckenspråkstolkning inom vården inte belastar regionen ekonomiskt, utan betalas av staten.

Skrivelse:

Inom ramen för insatserna ska bl.a. utökade program hos BVC och obligatorisk språkscreening på BVC genomföras. Språkförskola för barn i utsatta områden och för nyanlända barn i övrigt ska också övervägas.”

Analys:

Nuft ser risker med att man använder språkscreening för att kontrollera människor som inte är majoritetssvenskar. Förslaget tar dessutom inte hänsyn till de barn och unga med hörselskador, språkstörningar, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning. Oupptäckta hörselskador kan till exempel leda till att man har ett eftersatt språk. Dessutom ligger ofta barn och unga med grava hörselskador efter språkligt. Hur ska funktionsnedsättningar tas i beaktning i en språkscreening? Hur ser man till att funktionsnedsatta barn och föräldrar inte missgynnas av sådan screening? Hur skiljer man på språkskillnader hos tvåspråkiga barn och barn med funktionsnedsättning? Vi ser med oro på att funktionsnedsatta barn som tillhör den redan utsatta gruppen utrikesfödda och barn till utrikesfödda kommer att underdiagnosticeras i större utsträckning och tvingas till fel insatser, vilket leder till försening i den vård och de insatser de egentligen behöver. Vi vill se att alla som fångas upp på BVC:s ordinarie kontroller utreds vidare för exempelvis hörselskador, språkstörning och andra funktionsnedsättningar, oavsett var barnen bor eller vilka deras föräldrar är.

Skolan

År 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag. Artikel 28 i barnkonventionen säger att varje barn har rätt till utbildning. Vidare säger artikel 23 i barnkonventionen att ett barn med funktionsnedsättning har rätt till hjälp att delta i samhället på lika villkor. Artikel 12 säger att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, barnets åsikts ska respekteras. I dag gäller det fria skolvalet inte barn och unga med funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet och otillräckliga insatser leder till att gruppen missgynnas i skolan. Nuft saknar konkreta förslag för att stärka de 10–11 procent av unga som har en funktionsnedsättnings skolgång. Vi ser inte att artikel 28, 23 och 12 i alla avseende tillgodoses för gruppen. Nuft ställer sig frågande till varför kränkningar i skolan på grund av varken funktionsnedsättningar eller rasism nämns i samband med att man lyfter hårdare tag mot kränkningar.

Sammantaget ser Nuft att barn och unga med funktionsnedsättningar glöms i skrivningarna kring skolan och vill lyfta vikten av att skolan inte får reformeras på ett sådant sätt som gör avkall på tillgänglighet, något som kan strida mot artikel 23 i barnkonventionen.

Skrivelse:

”Syftet med projektet är att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser
Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område.

Målet är att:

  • Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram (…)
  • Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister (…)”

Analys:

I nuläget gäller inte det fria skolvalet barn och unga med funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet och otillräckliga insatser leder ofta till att funktionsnedsatta barn och unga missgynnas i skolan.

Nuft har exempelvis sett en utveckling där man nekar elever med hörselskador rätt till SPSM-skolor på grund av att eleven uppnår målen i vanlig skola. Nuft menar att rätten att välja skola även ska gälla barn och unga med hörselskador, med särskilt fokus på deras rätt till undervisning helt eller delvis på teckenspråk. Nuft menar att man även bör värna om de elever som uppnår målen i vanlig skola men som känner behov av specialskolan för att kunna nå sin fulla potential.

Nuft saknar också en stärkt anpassad skola och möjligheter till kunskapsutveckling även efter anpassat gymnasium. Vi uppmanar regeringen att värna om alla de med funktionsnedsättningar som går integrerat, vars behov behöver tillgodoses i skolan.

Nuft eftersöker i avtalet också planer för hur situationen ska förbättras för barn med långvariga sjukdomstillstånd som inte kan vistas i skolmiljö. För många långtidssjuka är hybridundervisning nödvändigt när de tvingas vara hemma eller på sjukhus.

Nuft önskar också att alla lärare och skolpersonal utbildas i funktionsnedsättningar och inte endast NPF, och att detta blir en del av läroplanen för lärare och andra pedagoger. Detta för att minska funkofobin i skolan och för att säkerställa att barn och unga har rätt till en likvärdig skolgång. Vi vill också se riktlinjer som säkerställer att privata skolor har ett transparent och rättvist kösystem, så att även elever med funktionsnedsättningar kan vara säkra på rättvis antagning.

Skrivelse:

”Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Tidiga kunskapskontroller och återkommande diagnostiska prov ska säkerställa att elever med behov av stödinsatser fångas upp i tid och att elevernas kunskapsutveckling systematiskt följs upp.”

Analys:

Nuft välkomnar införandet av digitala nationella prov men vill återigen lyfta vikten av att detta inte sker med avkall på tillgänglighet. Alla, oavsett funktionsnedsättning, ska ha möjlighet att göra de nationella proven och kunna visa sin kunskap på lika villkor som alla andra.

Skrivelse:

”De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas.”

Analys:

Nuft välkomnar att man förtydligar den särställning som nationella minoritetsspråken har. Nuft vill också påminna om det särskilda ansvar som samhället har för att skydda och främja det svenska teckenspråket och uppmanar regeringen att verka för att rätten till modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken som svenskt teckenspråk stärks.

Skrivelse:

“Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare. Eventuella författningsändringar ska genomföras.”

Analys:

Nuft anser att dessa insatser också bör innefatta kränkningar på grund av funktionsnedsättning. Medlemmar i Nufts organisationer vittnar om funkofobiska kränkningar i skolan, från såväl lärare och personal som från andra elever och föräldrar. Barn och unga med funktionsnedsättning måste kunna känna sig trygga i skolan. Därutöver är vi fundersamma kring varför rasistiska kränkningar inte omnämns i skrivelsen. Kränkningar i skolan måste motarbetas oavsett orsak.

Andra samarbetsfrågor

Under andra samarbetsfrågor är det främst public service och det svenska valsystemet som Nuft valt att kommentera. Nuft ser med oro på en avveckling av public service utan motsvarande lagstadgade krav på tillgänglighet i övriga medier. Alla har rätt att kunna följa vad som händer i omvärlden, ta del av kultur och att göra informerade val. De föreslagna ändringarna i vallagen riskerar att försämra för personer med funktionsnedsättning. Det skulle vara en negativ utveckling och eliminera de framsteg man gjort.

Skrivelse:

Under Public service

“Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Public servicemediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen.”

Analys:

Att läsa, lyssna eller titta på media är en självklarhet för många, men för personer med hörselskador, synnedsättning, språkstörning och intellektuell funktionsnedsättning är det inte alltid självklart. Idag är det endast public service som har krav på sig att tillgänglighetsanpassa sin media, genom att exempelvis svensktexta, syntolka, teckenspråkstolka och erbjuda lättläst media. Nuft ser med oro på en avveckling av public service utan motsvarande lagstadgade krav på tillgänglighet i övriga medier. Alla har rätt att kunna följa vad som händer i omvärlden, ta del av kultur och att göra informerade val.

Skrivelse:

“Tillsätt en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över dagens svenska valsystem med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin avseende exempelvis valdeltagande och rättssäkerhet, med beaktande av Valmyndighetens tidigare synpunkter. Utredningen bör också ha i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med ett system med gemensamma valsedlar, samt och inhämta kunskap från länder som i dag har sådana system.”

Analys:

Innan, under och efter valet uppmärksammade flera av Nufts medlemsorganisationer brister i tillgängligheten kring valet. Idag är det i princip omöjligt för vissa med synnedsättning eller rörelsehinder att rösta rättssäkert. De föreslagna ändringarna i vallagen riskerar snarare än att bidra till att alla får rösta på lika villkor försämra för personer med funktionsnedsättning. Det skulle vara en negativ utveckling. Något som man gång på gång fått lovat av politiken. Den nya vallagen skulle eliminera de framsteg man gjort.

Avslutning

Trots att personer med funktionsnedsättning knappt nämns i Tidöavtalet är det många punkter som påverkar de 30 procent av Sveriges befolkning som enligt SCB lever med en funktionsnedsättning. Att glömma nästan en tredjedel av invånarna är skrämmande. I avtalet finns flera punkter som Nuft ser på med försiktig positivitet men i det stora hela är vi oroliga för vad det kommer innebära för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och speciellt de som inte är majoritetssvenskar.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *